Kan en studerande använda ljudfunktionen av en automatisk översättare på nätet i en själv-gjord video?

Fråga:

Många översättningstjänster (t.ex. Google-translate) erbjuder ordet så att det uttalas högt. Anses översättningstjänsterna som robot eller kräver användningen av detta ljud ett skilt tillstånd? 

Svar:

I denna fråga bör man skilja åt två frågor: frågan om det möjliga upphovsrättsliga skyddet för innehållet som översättningstjänsten läst och som används på videon (t.ex. orden till ett kompositionsverk) samt frågan om det möjliga skyddet för det ljudband som den automatiska översättarens ljudfunktion möjligen har. 

Den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket. Upphovsrätten innefattar uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick. Som framställning av exemplar anses varje direkta eller indirekta samt tillfälliga eller permanenta framställning av exemplar av verket oavsett i vilken form eller med vilken metod det sker och oavsett om det sker helt eller delvist. 

Ett verk som skyddas med upphovsrätt kan trots detta citeras utan upphovsmannens tillstånd. Citaträtten möjliggör därmed i vissa situationer till exempel utnyttjandet av orden av en komposition i en video. Citat bör göras i överensstämmelse med god sed och citatet bör göras i den omfattning som motiveras av ändamålet. Utöver detta bör citatet ha ett samband till det citerade verket. 

Upphovsrätt föds alltid till en människa, alltså en naturlig person. En robot, så som den automatiska översättaren, kan därmed inte i sig anses som upphovsman. Bakom dessa tjänster finns dock oftast en leverantör, som har upphovsrätten. I samband med översättningstjänster bör alltså tas i betraktande, vad som möjligen sägs i tjänsten användarvillkor gällande användning av ljudet i tjänsten för andra användningsändamål. 

Ljudfilernas massor som möjliggör text to speech-tjänsternas fungerande, kan teoretiskt sett betraktas som sådana databaser som består av ljudspår, som skyddas med närstående rättigheter. Skyddet som de närstående rättigheterna ger en databas påminner om upphovsrättsskyddet, och upphovsmannen av en sådan databas har bland annat rätt att tillverka kopior av en del av databasen. Denna del bör dock representera en kvalitativt eller kvantitativt relevant del av databasen för att få skydd, och en enskild information inom databasen – så som till exempel ett enstaka ord från översättningstjänstens ljudfunktion – fyller inte nödvändigtvis denna förutsättning.