Upphovsrätten skyddar ett verk under upphovsmannens livstid och i 70 år efter utgången av hans dödsår. När skyddstiden tar slut får verket utnyttjas av alla. Det är då tillåtet att till exempel kopiera och bearbeta verket.
Principen är enkel: Sigmund Freud dog år 1939, därmed blev hans verk fria från upphovsrätt i början av år 2010. James Joyce dog 1941 och upphovsrätten till hans verk tog därmed slut i början av år 2012.
I praktiken är det ändå inte riktigt så enkelt. Endast Sigmund Freuds ursprungliga verk blev upphovsrättsligt fria år 2010. De svenska översättningarna av hans verk blir fria först då det har gått 70 år från översättarens dödsår. Den som skapat ett derivativt verk får alltså på samma sätt upphovsrätt till sin översättning/bearbetning och skyddstiden på 70 år börjar löpa först vid utgången av hans/hennes dödsår.
Det finns också verk som bygger på en insats av ett flertal personer: Musik har ofta en skild tonsättare, arrangör och textförfattare, och filmer har sällan samma manusförfattare och regissör. Upphovsrätten för dessa verk tar slut först då det har gått 70 år från utgången av den sista upphovsrättsinnehavarens dödsår.
Klassiker
Då den upphovsrättsliga skyddstiden tar slut upphör också de moraliska rättigheterna: Gamla verk får alltså i princip också användas på ett sätt som är kränkande för upphovsmannen. De moraliska rättigheterna kan ändå fortsätta i all evighet om det är fråga om en "klassiker". Enligt 53 § i upphovsrättslagen kan sådana verk få ett evigt skydd eftersom myndigheterna har rätt att förbjuda en kränkande användning av verket. Denna rätt utnyttjats ändå väldigt sällan eftersom kända verk anses tåla mera än s.k. "normala" verk.
Närstående rättigheter
Upphovsrättslagen omfattar också närstående rättigheter. Dessa rättigheter ger skydd åt vissa arbeten som inte uppnår verkshöjd. En närstående rättighet skiljer sig egentligen från upphovsrätt endast i fråga om skyddstiden: närstående rättigheter gäller i 50 år från utgången av det år då arbetet eller föreställningen skapades.
Närstående rättigheter gäller bl.a. utövande konstnärer, fotografer och producenter av ljud- eller bildupptagningar. Det kan alltså konstateras att filmer och musik alltid omfattas av närstående rättigheter.
Det är också bra att komma ihåg att alla fotografier skyddas åtminstone av närstående rättigheter, även om bilderna inte skulle uppnå verkshöjd. Alla fotografier är således skyddade under minst 50 år.