Fråga: Om vi organiserar en verkstad, för vilken vi planerat en färgvärld och någon sorts grund, men deltagarna i verkstaden skapar största delen av verken med sina egna karaktärer, hör upphovsrätten i en sådan handledd verkstad till alla deltagare?
Svar: En elev får upphovsrätt till arbeten som skapats under en lektion lika som till arbeten som skapats under fritiden. Utgångspunkten för upphovsrätt är alltid att en viss verkshöjd överskrids, vilket bör uppskattas enskilt i samband med varje verk. Upphovsrätten anses bli till även då skapelseprocessen givits en utgångspunkt gällande färgpalett eller disposition, eftersom verk sällan födds i ett vakuum fullständigt utan utomstående intryck.
Ett verk anses vara ett gemensamt verk, om verket har två eller flera upphovsmän och deras insatser inte utformar skilda helheter, som skulle kunna ses som åtskilda verk. Upphovsrätten till verk som skapats inom en styrd verkstad tillhör till varje elev som deltagit i bearbetandet och den kreativa processen av verket. I sådana fall krävs det tillstånd av alla upphovsmän för att använda verket, och varje upphovsman har veto-rätt och kan därmed förbjuda användningen av verket.
Upphovsrätten föds dock inte till deltagare av verkstaden, ifall de inte deltagit i bearbetandet av just verket i fråga.
I sammansatta verk är upphovsmännens delar på det sättet självständiga att de kan skiljas åt. I verk som dessa kan det till exempel handla om situationer i vilka elever har självständigt bearbetat sina egna figurer som sedan förenats. Senare kan en elev till exempel vilja utveckla figuren hon eller han skapat i verkstaden på sin fritid. I en sådan situation skapas en skild upphovsrätt till den skapade figuren till eleven. I en sådan situation kan hon eller han använda sin rätt självständigt oberoende på de andra upphovsmännen. Användningen av det sammansatta verket i sin helhet kräver dock fortfarande tillstånd av alla medverkarna.