Exempelfall: Elevernas upphovsrätt

Svar

Att uppmuntra konstnärligt begåvade individer som Sara till ett konstnärligt yrke sker inte enbart tack vare lärarens arbete utan också med hjälp av upphovsrätten. Upphovsrätten är samhällets redskap för att uppmuntra kreativa människor att omvandla sin begåvning till ett yrke. Upphovsrätten skyddar resultatet av ett skapande arbete. Upphovsrätten ger upphovsmannen en uteslutande rätt att framställa exemplar av verket och göra det tillgängligt för allmänheten. I praktiken utnyttjas ett verk ekonomiskt endast på dessa två sätt och de här ensamrättigheterna benämns därmed ekonomiska rättigheter. Ett nytt exemplar av ett verk framställs då verket kopieras. Ett verk kan göras tillgängligt för allmänheten genom att sprida fysiska exemplar av verket, genom att framföra verket i sång, recitera det eller spela upp verket med hjälp av tekniska redskap, genom att överföra verket över långa avstånd t.ex. via radio eller internet och genom att visa verket som sådant t.ex. i ett konstgalleri. Ekonomiska rättigheter kan överlåtas delvis eller fullständigt t.ex. mot en engångsersättning.

Förutom ekonomiska rättigheter har upphovsmannen också moraliska rättigheter. Moraliska rättigheter omfattar endast de rättigheter som fastställs i upphovsrättslagen, inte andra etiska regler om hur verk får användas som t.ex. forskningsetiska regler. Moraliska rättigheter är stadgade i lag för att skydda upphovsmannens person och kan inte överlåtas på samma sätt som ekonomiska rättigheter. Den viktigaste moraliska rättigheten är upphovsmannens rätt att bli angiven som upphovsman till ett verk på det sätt som god sed kräver. Denna rätt kan också vara ekonomiskt värdefull, eftersom den ger upphovsmannen en möjlighet att blir sedd i samband med verket. Upphovsmannen har också en moralisk rätt att förbjuda att hans verk ändras, framförs på ett sätt som kränker hans konstnärliga anseende eller framförs i ett kränkande samband. Denna rätt skyddar upphovsmannen även då han har överlåtit rätten att ändra verket till exempel vid översättning. Upphovsmannen till ett bildkonstverk har dessutom en moralisk rätt att få sitt verk till påseende, om detta inte orsakar oskäliga olägenheter för verkets ägare.

Enligt lagen får både konstnärliga och skriftliga verk upphovsrättsligt skydd. Alla verk är ändå inte upphovsrättsligt skyddade verk, utan verket måste vara egenartat och ett resultat av upphovsmannens självständiga skapande arbete. Upphovsrätten berör bl.a. filmer, fotografier, böcker, konsthantverk och datorprogram. Det spelar ingen roll om verket är skriftligt, muntligt eller digitalt. Verket behöver inte vara estetiskt, eftersom det inte finns konstnärliga kriterier för ett verk. Upphovsrätten skyddar inte information eller idéer, utan endast formen som getts åt idén eller informationen. Upphovsrätten till ett verk uppstår automatiskt när ett verk är färdigt och förutsätter inte registrering eller offentliggörande.

Upphovsrättslagen ger också skydd åt vissa resultat av ett skapande arbete som inte utgör verk. Sara berörs kanske främst av dessa närliggande rättigheter som ger skydd åt utövande konstnärer och fotografer. Dessa personers arbetsresultat får ett skydd som har nästan samma innehåll som det upphovsrättsliga skyddet och skiljer sig närmast i fråga om skyddstiden. Att banda in ett framförande eller på annat sätt spara ett framförande av en utövande konstnär förutsätter konstnärens tillstånd. Framföranden och bilder får samma uteslutande spridnings- och kopieringsrätt som upphovsrättsligt skyddade verk.

Sara har alldeles rätt i att det är lätt att kopiera verk. Kopiering för privat bruk är tillåtet då kopieringen sker från en laglig källa. Omfattande kopiering och spridning av verksexemplar till allmänheten utgör ändå aldrig privat bruk. Upphovsmannen kan själv sätta ett pris för alla former av kopiering och tillgängliggörande för allmänheten som inte utgör en särskild lagstadgad inskränkning i upphovsrätten (alla inskränkningar stadgas i 2 kap. upphovsrättslagen). Framställning av verksexemplar eller tillgängliggörande av ett verk för allmänheten utan upphovsmannens tillstånd eller utan stöd av en inskränkningnsgrund i upphovsrättslagen utgör en kränkning av upphovsrätten.

Upphovsrättskränkningar som sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet är straffbara enligt lagen. Beroende på hur allvarlig gärningen är kan kränkningen antingen utgöra en upphovsrättsförseelse, som kan leda till ett bötesstraff, eller ett upphovsrättsbrott, som kan leda till ett fängelsestraff. I bägge fallen är det fråga om målsägandebrott som polisen undersöker endast om målsäganden kräver straff.

I praktiken har övervakningen gjorts lättare genom att skapa organisationer som företräder upphovsmännen och ingriper i kränkningar på upphovsmännens vägnar. Organisationerna beviljar också masstillstånd för användning av sådana upphovsmäns verk som organisationen företräder och styr inkomsterna till upphovsmännen. Som exempel på organisationer som övervakar och förvaltar sådana tillstånd kan nämnas Teosto och Kopiosto samt TTVK (Upphovsrättens informations- och övervakningscentral, Tekijänoikeuden tiedotus- ja valvontakeskus) som grundats för att övervaka endast upphovsrättigheter. När ett verk har använts på ett sätt som kränker upphovsrätten har upphovsmannen alltid rätt att få ett vederlag för användningen. Om verket har använts uppsåtligen eller av vållande har upphovsmannen också rätt till ersättning för den skada eller förlust som uppstått, till exempel utredningskostnader, uteblivna inkomster eller lidande.

Upphovsrätten är till sin grund mycket enkel: kopiering eller tillgängliggörande av ett verk för allmänheten förutsätter tillstånd av upphovsmannen. Detaljerna inom upphovsrätten har ändå gjort upphovsrätten till en komplicerad rättslig struktur som vid första läsningen inte alltid ger ett klart svar på upphovsmannens eller användarens frågor. Det traditionella sättet att tjäna pengar på ett skapande arbete är att sälja exemplar av verk eller användarrättigheter till dessa, eller att sälja alla rättigheter till ett verk till t.ex. ett förlag eller en bildbank. Att tjäna sitt levebröd på skapande arbete kan ändå vara kreativt på flera sätt. Många väljer att låta sitt verk kopieras fritt så att verket sprids så längt som möjligt och gör det möjligt för upphovsmannen att tjäna pengar på något annat sätt. Det finns miljontals professionella som håller på med skapande arbete och det finns alltid plats för nya personer i branschen, även för Sara.