Vad händer med de moraliska rättigheterna då upphovsrätten upphör?

Fråga:

Vad händer med de moraliska rättigheterna då upphovsrätten upphör? Måste man nämna upphovsmannen även efter detta?

Svar:

De moraliska rättigheterna gäller under upphovsrättens giltighetstid, d.v.s. intill utgången av sjuttionde året efter upphovsmannens dödsår. Då det upphovsrättsliga skyddet upphör, upphör även de moraliska rättigheterna. Efter att skyddstiden har upphört kan verket utnyttjas fritt av alla. Lagen förpliktar därmed inte någon att nämna upphovsmannen efter att skyddstiden upphört, men det anses vara i enlighet med god sed att göra detta.

Det så kallade klassikerskyddet, vars mening är att skydda allmänna kulturella och utbildningsmässiga intressen, räknas även till de moraliska rättigheterna. Om klassikerskyddet stadgas i 53 § upphovsrättslagen. Litterära eller konstnärliga verk kan skyddas genom detta ifall någon använder verket på ett sätt som kränker den andliga odlingens intressen. Klassikerskyddet kan skydda verk endast efter upphovsmannens död, men skyddstiden efter detta är inte begränsad. Klassikerskyddet övervakas av undervisnings- och kulturministeriet. Möjliga kränkningar av skyddet bedöms alltid utgående från den enskilda situationen, men riktlinjerna för bedömningarna bör vara ganska tydliga eftersom moraluppfattningarna kan ändra med tiden.

Moraliska rättigheter finns till för att respektera upphovsmannens person. Upphovsmannen kan avstå från sin rätt endast då det gäller en till sin art och omfattning begränsad användning av verket. De moraliska rättigheterna kan därmed inte efterges totalt i samband med en helhetsöverlåtelse av övriga upphovsrättliga rättigheter.

53 § upphovsrättslagen